Livet i motvind
Hej lilla blogg!
Idag släpade jag mig till jobbet. Jag jobbade riktigt jävla bra idag. Jag är nästan förvånad själv. Jag hade vissa ärenden som var krångliga och som jag redde ut. Jag mådde skit. Jag grät lite, utan tårar, mellan samtalen med kunder. Jag blev även tvångsrastad av mina kollegor. Jag har jobbat utan smink två dagar i rad nu. Jag tror att folk blir illa till mods, eller kanske äcklade? Imorgon ska jag till Rafiki, då måste jag sminka mig. Han ska fan inte få se hur genomskinligt blek jag är.
Efter jobbet hjälpte jag en släkting köpa dator och sen träffade jag min präst. Jag gillar att prata med henne. Jag berättade om att Rafiki hade skrämt mig och hon tyckte att min reaktion var fullt rimlig. Nu har hon enbart min version av händelsen, men jag tänker att med mina ögon och mitt sätt att se på världen är min reaktion rimlig. Det kändes skönt att på något sätt få det bekräftat. Jag är inte helt galen.
Prästen undrade även hur våra samtal skulle se ut framåt. Hon tyckte att vi ältade mycket, vilket nog är sant. Jag behöver visserligen den ventilen, men jag uppskattade hennes observation och förslag. Jag skulle fundera på detta till nästa vecka. Jag tror att jag skulle vilja prata mer om min självbild. Jag vet inte om jag vill prata om tidigare upplevelser. De säger att man inte ska prata om trauma om man inte kan behandla det, så jag vet inte om jag vill öppna den lådan. Eller rättare sagt, om jag vågar öppna den lådan. Jag tror att självbild och bevarande av mitt människovärde samt gränssättning är något jag skulle vilja prata om. Jag ska fundera vidare på det.
Imorgon ska jag som sagt till Rafiki. Jag vill inte. Verkligen absolut mega-inte. Jag känner mig så otrygg och så... jag vet inte ens. Jag vill bara inte dit, men jag vet att jag måste. Jag ska fråga honom om papperna från psykologsnubben och jag ska prata om förra gången. Försöka förstå. Försöka be om ursäkt. Försöka vara ärlig och försöka att komma runt de där jävla blodproverna. Försöka överleva. Försöka att orka. Bara lite till. Jag klarar det här.
Idag släpade jag mig till jobbet. Jag jobbade riktigt jävla bra idag. Jag är nästan förvånad själv. Jag hade vissa ärenden som var krångliga och som jag redde ut. Jag mådde skit. Jag grät lite, utan tårar, mellan samtalen med kunder. Jag blev även tvångsrastad av mina kollegor. Jag har jobbat utan smink två dagar i rad nu. Jag tror att folk blir illa till mods, eller kanske äcklade? Imorgon ska jag till Rafiki, då måste jag sminka mig. Han ska fan inte få se hur genomskinligt blek jag är.
Efter jobbet hjälpte jag en släkting köpa dator och sen träffade jag min präst. Jag gillar att prata med henne. Jag berättade om att Rafiki hade skrämt mig och hon tyckte att min reaktion var fullt rimlig. Nu har hon enbart min version av händelsen, men jag tänker att med mina ögon och mitt sätt att se på världen är min reaktion rimlig. Det kändes skönt att på något sätt få det bekräftat. Jag är inte helt galen.
Prästen undrade även hur våra samtal skulle se ut framåt. Hon tyckte att vi ältade mycket, vilket nog är sant. Jag behöver visserligen den ventilen, men jag uppskattade hennes observation och förslag. Jag skulle fundera på detta till nästa vecka. Jag tror att jag skulle vilja prata mer om min självbild. Jag vet inte om jag vill prata om tidigare upplevelser. De säger att man inte ska prata om trauma om man inte kan behandla det, så jag vet inte om jag vill öppna den lådan. Eller rättare sagt, om jag vågar öppna den lådan. Jag tror att självbild och bevarande av mitt människovärde samt gränssättning är något jag skulle vilja prata om. Jag ska fundera vidare på det.
Imorgon ska jag som sagt till Rafiki. Jag vill inte. Verkligen absolut mega-inte. Jag känner mig så otrygg och så... jag vet inte ens. Jag vill bara inte dit, men jag vet att jag måste. Jag ska fråga honom om papperna från psykologsnubben och jag ska prata om förra gången. Försöka förstå. Försöka be om ursäkt. Försöka vara ärlig och försöka att komma runt de där jävla blodproverna. Försöka överleva. Försöka att orka. Bara lite till. Jag klarar det här.
//Nea
Kommentarer
Skicka en kommentar